Vilka hemska dagar jag har haft. Fruktansvärt. Jag lever ju med min värk, nacken och huvudet är värst. Resten av min symptom-lista skriver jag inte i detta inlägg för det som hände har mest med men nacke och huvud att göra. Jag lider av spänningshuvudvärk vilket inte är så konstigt då jag har sådan spänning/värk i nacken efter olyckan och skadan mot halsryggen. För 5 dagar sedan blev jag kallsvettig och kraftigt illamående på kvällen när jag la mig och slappnade av. Detta fortsatte varje kväll, och på dagarna fick jag mer och mer ont i huvudet. Och mådde även illa på dagarna. I tisdags var det en riktigt dålig dag, så ont i nacken och huvudet, så domnad i armar, svårt att fokusera och koncentrera mig, jättetrött. La mig efter lunch, migrän liknande huvudvärk, spände vid tinningarna, PP sidorna av huvudet, runt ögonen, över ögonen, käkarna värkte, domnad i ansiktet. Hade ätit smärtstillande dessa dagar men huvudvärken bara stegrade. Ringde 1177 får rådgivning ang smärtlindring. Blev hänvisar till akuten om det inte blev bättre. På kvällen åkte vi in till akuten, jag började kräktes på vägen in, och kom in till sjuksköterskan 17.30 Låg på kristen med min svarta tröja över ögonen. Berättade att jag haft ett liknande "smart genombrott" tidigare, men senaste gången i december. Då gick allt snabbt, fick bra vård, proffsig läkare och snabb smärtlindring. De fick prova lite, bla Immegran ( migrän medicin) spruta i benet, som inte hjälpte. Därefter fick jag Morfinspruta i masten, stecolid i dropp form samt satte dom dropp då jag inte ätit eller druckit på länge utan bar kräkts. Den här gången fick jag träffa en ung manlig läkare som mest satt och suckade, himla de med ögonen och sa att han inte har några enkla svar och lösningar. Trodde jag ju inte heller, men jag har fruktansvärt ont, mår jätteilla och behöver hjälp och smärtlindring! Varför inte läsa ordentligt i min journal och se vad som hjälpte förra gången, och köra på det!?! Nå, vi tar en sak i taget, lugnt och fint, i tablettform, morfin i låg dos samt diklofenak. Men jag fortsatte att kräkas. Till slut när min syster som är sjuksköterska höjt rösten och sagt vad hon tycker, gick läkaren ut o kom sen tillbaka och sa det hon hade sagt. Jag skulle bli inlaggd, få dropp och medicin. Mitt i natten mådde jag fortfarande skitdåligt, kl 04.00 kunde jag resa mig för sätt gå upp på toa, kunde inte kissa, tog jättelång tid att klara av det, kräktes massor, mest galla. Vågade inte ta mer morfin. Låg utslagen i sängen, läkaren gick ronden 10.30 och jag hade mer eller mindre panik, så ont fortfarande i huvud och nacke, läkaren svamlade om att jag eg låg på fel avdelning ( första läkaren la in mig på ortopeden, knappast mitt fel!), att jag skulle ha lite tålamod (?) och att vi får prova med panodil i dropp form och Voltaren intramuskulär (spruta i muskeln i rumpan/låret). Tog ca 1,5 timme innan mitt dropp och medicinen kom, för lång väntan för en smärtpstient. Förklaringen var att dom höll på att leta (?) efter min medicin o droppet! Vi fick säga till flera gånger. Dåligt! Därefter började jag må väldigt konstigt, svimfärdig och illamående. Jag ringde på klockan för att berätta detta, det kröp som myror innanför mitt skinn, hemsk känsla, dessutom extrem huvud/näckvärk!! En sköterska kom och sa att hon skulle hämta någon. Ingen kom. Jag började kräkas igen, som tur var hade jag min syster där som fick springa och hämta kräkspåse, efter kräkspåse... Därefter la de till pimperan, mot illamående. Kunde ju ha fått det med en gång eftersom jag mådde så illa och kräktes. Denna behandling fortsatte och jag låg två nätter på sjukhuset. Idag är det torsdag 6juni och när jag fick träffa överläkaren bad jag honom skriva ut volt åren/diklofenak som stolpiller så jag får behålla dem även om jag kräks samt panodil. Jag fick ingen respons/samtal med läkaren utan det enda han sa är att "det ser ut om om du vill åka hem"... Skitdåligt behandlad denna gång på Kalmar sjukhus, Ortoped avdelningen, visst fanns trevliga och snälla sköterskor, men som smärtpatient behöver vi förståelse och snabb och effektiv hjälp. Detta måste sjukvården bli bättre på!! Väl hemma hos min älskade underbara familj, fick jag små presenter mina döttrar gjort, tusen kramar och pussar, så mycket kärlek. Påstå sallad på altanen. Kvällsgos och godnasttsagor... Mina sköna kuddar. För som nackskadad i en sjukhussäng...fy! Ingen som frågar om kudde, dom har säkert inga bra nackkuddar. Fortfarande ont i huvudet, men den värsta nacksmärtan lugnat sig.nu ska jag ta det lugnt några dagar och äta medicinen. Gäller att ta udden av smart toppen så känns den vanliga vardagliga smärtan inte lika hemsk.Godnatt från en jättetrött WhiplashmammaPS. Lite roligt var det allt att radio p4 Kalmar spelade min låt"Livet är här och nu" när jag låg i min sjukhussäng;) om ni inte hört den såsom den på You Tube DS.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    28 juni 2020   Kära Ni! Det är slutet av juni månad och vi har värmebölja på vår vackra ö. Men redan i början av månaden så doppade jag mig! Jag har ju haft svårt att bada då minsta känsla av kyla förvandlades till smärta på min kropp p...

Operation 10 mars på Spine Center14 maj 2020   Kära Ni! Nu har det gått drygt 2 månader sedan min nackoperation i Stockholm och jag ska i detta inlägg sammanfatta tiden strax före och efter operationen. Sedan följer ett inlägg som är dagbokante...

Kära ni!   Klockan är nu 17 och jag har just ätit middag på avdelningen. Kokt potatis, kokta grönsaker, blomkål och nån skinksås. Tidigare satt jag en stund i sjukhuskyrkan, där var det lugnt och harmoniskt vilket jag och mitt inre behöver då sis...

    29 januari 2020 Kära Ni,   Det är onsdagskväll och jag sitter i min favoritfåtölj i min favorithörna i vardagsrummet. Härifrån ser och hör jag allt. Ser just nu två av mina tre älskade döttrar. De ligger i soffan och tittar på tv och mo...

  18/1 2020   Kära Ni,   Jag är alldeles upprymd, lycklig, varm i hjärtat och försiktigt hoppfull efter veckans besök på Löwenströmska sjukhuset, Spine Center Stockholm. I onsdags åkte jag och min kära mor upp till Stockholm och bodde på et...