Tre viktiga komponenter i mitt liv för tillfället. Och som tur är, tre väldigt bra och snälla komponenter:) jag lider fruktansvärt med alla som inte blir rättvist behandlade och som nekas hjälp. Jag har tur som har en vänlig och förstående handläggare på försäkringskassan som följt mig och hjälpt mig sedan olyckan. I onsdags fick jag dessutom träffa en väldigt lugn, tillmötesgående och bra man från arbetsförmedlingen. Som vanligt kommer jag dit, väl förberedd precis som om jag skulle hålla i mötet och ha svar på alla frågor som rör min arbetsprövning, hur den ska se ut och hur det kommer att gå. Jag vet, kontrollfreak. Men det var ett möte där jag fick presentera mig kort, och sedan ska vi ha ett nytt möte 6 september där vi kommer att diskutera vart jag ska vara. Hade väldigt svårt att sitta på en hård stol, värkte så i nacke, huvud, axlar, innanför nyckelben en och dessutom var jag så trött efter många dagar av väldig smärta. Han lovade mig en skönare stol nästa gång. Och att jag själv får tala om hur det känns, om jag vill pausa el ställa mig upp osv. Att det ska vara så svårt, jag tänker alltid att jag nog ska kunna stå ut. Inte har väl nån tid med mitt Gnäll om att det gör ont ( typ skitontsåjagsnartgårsönder). Men visst bryr som sig:) Apropå sköna stolar så var det precis det världens coolaste psykolog i Västervik hade. Gröna, mjuka, djupa, med nackstöd. Bästa. Jag berömde och tackade och han berättade hur många i Landstinget som varit på honom angående hans beställnig av fåtöljerna. De hade erbjudit honom dator, kontorsstol mm men han valde nåt bättre och viktigare;) vi pratade länge, han lyssnade, skrattade och berättade även egna historier. Ett fantastiskt samtal, givande och intressant. Men också utmattande. Min kära mor som kört mig, väntade utanför och istället för lunch så tog vi en glass innan jag skulle träffa min arbetsterapeut. Henne gillar jag! Vi kan skämta, vilket jag tycker är viktigt. Måste kunna skratta!! Vi pratade om arbetsprövning som komma skall. Jag förklarade min oro, stress, förväntningar och förhoppningar, prestationsångest mm. Vi satte upp mål. Jag fick skriva ner. Efter en stund var jag tvungen att ställa mig upp, smärtan gjorde att jag inte kunde sitta kvar. Efter 20 minuter av tänkande, diskuterande och skrivande var jag svimfärdig och yr och hade extrem smärta i nacken och höger arm och hand var kraftigt sömnad och brännande. Jag fick sätta mig ner. Helt slut... Vi avslutade och sedan gick mamma och jag till vårt favoritställe i Västervik, Pizzeria Morella. Somnade mellan mina underbara döttrar och ligger ännu kvar i sängen. Idag blir en lugn dag. Kram/ Whiplashmamman

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    28 juni 2020   Kära Ni! Det är slutet av juni månad och vi har värmebölja på vår vackra ö. Men redan i början av månaden så doppade jag mig! Jag har ju haft svårt att bada då minsta känsla av kyla förvandlades till smärta på min kropp p...

Operation 10 mars på Spine Center14 maj 2020   Kära Ni! Nu har det gått drygt 2 månader sedan min nackoperation i Stockholm och jag ska i detta inlägg sammanfatta tiden strax före och efter operationen. Sedan följer ett inlägg som är dagbokante...

Kära ni!   Klockan är nu 17 och jag har just ätit middag på avdelningen. Kokt potatis, kokta grönsaker, blomkål och nån skinksås. Tidigare satt jag en stund i sjukhuskyrkan, där var det lugnt och harmoniskt vilket jag och mitt inre behöver då sis...

    29 januari 2020 Kära Ni,   Det är onsdagskväll och jag sitter i min favoritfåtölj i min favorithörna i vardagsrummet. Härifrån ser och hör jag allt. Ser just nu två av mina tre älskade döttrar. De ligger i soffan och tittar på tv och mo...

  18/1 2020   Kära Ni,   Jag är alldeles upprymd, lycklig, varm i hjärtat och försiktigt hoppfull efter veckans besök på Löwenströmska sjukhuset, Spine Center Stockholm. I onsdags åkte jag och min kära mor upp till Stockholm och bodde på et...