Direktlänk till inlägg 7 december 2017

Första besöket hos min sjukgymnast efter operationen.

Av Sofia Eriksson - 7 december 2017 18:13

Kära Ni,

Tänk att det snart närmar sig jul! Jag älskar julen, högtiden, traditionen, kyrkan på julaftonsmorgon och framför allt att familjen och nära och kära samlas, skrattar tillsammans, äter gott och njuter i varandras sällskap. Jag är välsignad med stor familj och många släktingar och om jag fick bestämma skulle vi hyra ett stort gammalt slott någonstans i fjällen och vara där allihopa, dansa kring granen och dricka glögg framför en stor brasa och spela och sjunga tills vi blir alldeles hesa! Vi älskar nämligen musik!


Men det är ju svårt att samlas allihopa förstås! Vi brukar vara hemma hos oss på julafton och mina föräldrar och syskon med respektive brukar komma. Men mina syskon bor på olika håll och min kära syster ska snart föda sitt andra barn och de bor på Gotland så de firar i sitt stora kalkstenshus i år. Kanske åker vi dit i mellandagarna! 


Imorgon ska jag besöka min sjukgymnast för första gången efter min senaste operation. Jag känner mig förstås nervös, jag vill ju så mycket och besvikelsen att min kropp liksom ALDRIG är med blir alltid så stor. Efter min senaste operation fungerar armar och händer mycket bättre och jag har nästan inga domningar kvar. Jag har liksom känt mig stark. Men allting är ju relativt, jag kan ju bara jämföra mig med hur jag var i somras och hade som mest nervsmärtor och var svag och bortdomnad... Jag äter endast medicin vid behov nu när smärtan blir för ohanterbar, 


De senaste dagarna har jag haft väldigt ont på nivån c6-c7 där jag är stelopererad u. Som en kniv in. Ska avvakta några dagar till och om det inte lättar så ska jag ringa och prata med neuro i Linköping. Dagarna ser ju olika ut i smärtgrad och vart smärtan sitter är också något varierande, så jag försöker låta det vara som det är och lyssna på kroppen. Jag ligger still och vilar om dagarna, är lite ute i trädgården, och på eftermiddagarna är jag uppe när barnen kommer hem från skolan, då är det middag och läxläsning och aktiviteter! Underbart!


Håll tummarna för mig imorgon, jag återkommer med hur det går!

Stor kram

/

Whiplashmamman

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sofia Eriksson - Lördag 23 juni 23:08

Kära Ni! Glad midsommar önskar jag er alla, hoppas att ni haft väder, varandra & mat!   Rubriken till dagens inlägg symboliserar hur svårt jag alltid har att förklara hur jag/min nacke med tillhörande smärtutbredning mår. För mig är ju smärtan ...

Av Sofia Eriksson - Måndag 5 mars 16:21

Kära Ni! Idag är det måndag den 5e mars. Här på Öland är det massor av snö men jag känner ändå att våren är på väg, det är mycket ljusare ute och fåglar kvittrar.    Jag har nu satt mig i min sköna grå fåtölj, på övervåningen, i hörnan. Härifrå...

Av Sofia Eriksson - 13 november 2017 21:55

Kära Ni, Livet är likt en vågskål, av den där äldre modellen där man häller lite o skålen på ena sidan och lite i skålen på andra sidan och sen håller man på så tills vågmätaren står rakt. Då är balansen perfekt! Under mina 6 år som whiplashskadad,...

Av Sofia Eriksson - 31 oktober 2017 13:14

Kära Ni, Nu är det verkligen höst! Här på Öland är det så vackert, kallt och friskt. Lite väl blåsigt dock och tyvärr börjar alla färgglada löv trilla från träden och istället bilda en fluffig matta på gräset.  Idag är det tisdag. Sista dagen i...

Av Sofia Eriksson - 27 oktober 2017 13:22

            Kära Ni,   Den 22/3 kl 8.30 åkte vi från Öland till Linköping. Vi lämnade Smilla till hundpolaren Lina. Meja stannade med mormor o morfar för hon ville inte sitta så länge i bilen! Så det var jag, min make Peter och äldsta döttr...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se